31 okt. 2007
30 okt. 2007
Gråtfärdig.
Blä har värsta ångesten nu, ser på rosa bandet galan, hemskt att man tar så mycket för givet med livet, har ju slutat röka nyss - men då hade jag inte sett dehär! Sen är ja förbannad för ja har tappat bort mitt sim kort, de låg framför mig precis! Gaah va gött de hade vart med en cigarett... Men nej. Dom som känner mig utan och innan vet att jag har vart ett fan av "kristina från duvemåla" musikalen så länge jag kan minnas, har vart på inspelningsplatsen, har sett filmen, kan alla texter utan och innan, och vet en del om skådisarna bla. Peter jöback, helen sjöholm, anders ekborg, Tommy körberg :) iaf kan inte förklara hur mkt denna texten betyder för mig, ni måste se allt själva! De e som att bli kär när sen är man kär! You know...iaf kort fakta : i småland där alla åkrar bara innehåller sten, där man sliter ut sin rygg, där man knappt har mat på bordet, där man blir slagen av husbon, där man vill ifrån det hårda livet men inte ifrån släkt och vänner, men tillslut utvandrar dom till amerika, en stor anledning till mitt intresse är årtalen, att detta hände i samma veva som Titanic, och att jag hade en släkting som omkom i titanic, själva låten (Duvemåla hage) handlar om huvud karaktärerna kristina och hennes älskade karl- oskar, i början av deras förhållande när hon längtar förtvivlat efter honom, Sedan han lämnat korpamon tar han stigen mot böckebara vid hall i ett vägskäl ser han snart en halvfjärdings tag är det bara, skällljud från korna hör han svagt ifrån åskålens näs o uddar, hölassen där i träd och snår brukar kvarjämna strån och suddar. Över grind och stötta har han svingat sig nu är han nära, fötterna är lätta för han vandrar vägen till sin kära. Åkerby har han bakom sig här ska dansas på lördagsnatten, när han passerat åleberg ser han kråkesjöns dunkla vatten, på krysseboda sommaräng ser han liljekonvalj utslagen , björkskogen där bär nya löv, där är ljust in på sena dagen. Å snart är han vid Skuvunersgrind jag kan skymta hans vita krage snart är hans axel mot min kind går jag i duvemåla hage.
En lycklig tid!
Måste säga, att jag aldrig mått så bra som jag gjorde då , men sen så e ju den tiden över och man minns bara det positiva... Men detta kortet säger allt, viktor min dåvarande kille, Marielle min bästa vän, kusin och "styv" syster, dom två som betytt så mycket för mig , som jag idag inte träffar så ofta längre, men som alltid har sin egna speciella plats i mitt hjärta, Det är taget på Ekebo på skumdico fy fan va kul vi hade men Usch vad kallt det var, och så lycklig och kär jag var, de kommer jag aldrig få känna igen, eller jo kanske men de tar sin tid! Jag har sagt det förut jag vill inte äga dig, men jag måste få ett svar, de är så svårt, så svårt att lära sig att man inte får det man vill ha, det är bättre att leka med elden och bränna sin hand, att älska och förlora än att inte ha älskat alls, man kallar de kärlek inte vet jag , kanske bara nån trend som drar förbi, i morgon är de en ny dag igen ja stiger upp och är allderles för fri, -gyllene tider.
26 okt. 2007
25 okt. 2007
Det gör jag...
Tänk dig livet i en skål, vad finns i den? Finns det tårar, skrik och hat? Eller är skålen bara fylld med mat? Finns det glädje hopp och tro, är hela skålen fylld med ro? Är det kärlek i din skål, eller kanske en skål med bål? Hur ser din skål ut? Är det poff, pang boom och skjut! Når du livets alla mål, är det din skål? Min skål är fylld med nästan allt det där och jag har en gång verkligen varit riktigt kär, Tänk på din skål när livet går åt skogen, är du egentligen mogen? Tänk på vad livet kan föra med sig, det finns tro, hopp och kärlek även för dig. Tänk, på hur livet egentligen ser ut, är det verkligen poff, bang, skjut?
24 okt. 2007
Jag är också bara en flicka, som står framför en pojke, ber honom att älska henne...
Märks de att jag titta på nothing hill igår eller? Ouh om livet bara kunde vara som en saga så man slapp face reality ?! Ligger faktist i sängen fortfarande, de enda jag gjorde igår va å ligga i sängen, äta en smörgås, gå och träffa madde en stund, lägga mig framför tvn till 2 inatt sen lägga mig och läsa ut en bok till de ljusna, förstår ni varför jag hatar vardagen? Får dåligt samvete att jag stänger av telefonen, då får jag inget jobb men va fan jag har 80 timmar denna månaden så de räcker, ska jobba hela helgen... Ska gå ner till hammarvallen idag, dom har spinning där ska se om man får vara med på ett hörn :) ska även se om de finns någon kör i filipstad, kören här i Nykroppa övar självklart samma tid som träningen... Nä upp och laga korv stroganoff ? Mums! Puss
23 okt. 2007
Jag på västkusten...
Sitter ensam, känner mig ensam, övergiven av världen, Vill bara finnas till och sitta bredvid dig igen, skratta med dig som då, känna vapnen sprida sig i kroppen, tryggheten, lyckan... Men även våra konflikter - vi fick sagt våra känslor och tankar. NU, Nu skriver jag ner den på ett papper som antagligen kommer att skrynklas ihop. De sorgerna, tankarna, känslorna, häromdagen blev gränsen nådd det finns inget slut och min kropp orkar inte mer sorg&smärta. Att kämpa igenom vardagen, kommer det något positivt ur dehär? Kommer jag någonsin våga ta klivet in i verkligheten? Jag är en drömmare, och har alltid vart, lever mig in i tvn där äkta kärlek framstår, om jag nu är en drömmare, Hur ska jag då hantera att världen inte är som jag trodde den skulle vara? För ensam kommer jag vara, i evighet. Iallafall i mina tankar och funderingar. Hanna.
22 okt. 2007
Ängelholms strand,
Hellu! Dagens händelser är inte så stora, sov till 14 har mått dåligt både psykist och fysiskt efter de jag fick veta i helgen. Men mamma har antagligen smittat mig med förkylning :/ Har nu bestämt mig att sluta röka, har en väldigt bra anledning, men tar inte upp den här. Men nu jävlar ska jag klara detta! Sen har jag jobbat lite extra idag :) ligger bra till med just nu ;p (lagt in en bild på mig innan jag gick till jobbet) saknar tiden i skåne, va inte så ensam som jag är nu, men försersten jag ska gå med i kör fan va roligt syssla med det jag tycker om :D nu ska ja zappa vidare, ha de bra! Kram Hanna,
21 okt. 2007
En del av mig,
Pappas flicka, farfars trollunge. När du åkte med ambulansen första gången var jag rädd och ledsen, jag var för liten att mista dig, men du fick en andra chans. Nu, ikväll fick jag veta att du inte mår bra, jag fick det svar jag länge vetat och förstått, Jag har drömt många mardrömmar att du försvann ur mitt liv, att jag aldrig sagt hur jag känner. Utan dig går jag sönder, för du och även mamma har alltid funnits i mitt liv. Och alltid i mina ögon kommer ni göra det, jag vill inte veta att ni en dag försvinner, jag vill tillbaka, jag vill ha tid och jag vill kunna återställa, så jag inte behövt flytta ifrån er så tidigt. Jag älskar dig pappa! Jag önskar det var en mardröm jag skulle vakna upp ur , men sanningen är uppdukad, du är sjuk, din kropp mår inte bra och det gör ont. Även ont i mig, jag kanske inte är liten längre, men jag är rädd. Du är en del av mig eller jag är en del av dig, mitt liv. Jag vill vakna upp, upp, upp! Har ingen aning om hur framtiden ser ut men även om jag blir äldre, är jag alltid pappas flicka! /Din dotter, Hanna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)